Vals från Hälleström

F. A. Falck

Folkmusiken etablerade sig tidigt i Hälleström. Frans Albert Falck (1839–1923) var en duktig spelman och lärde sig att spela fiol som ung. Det är möjligt att även hans bröder spelade fiol och kanske var det deras far, inspektor Marcus Falck som var upphovsman för släktens musikaliska ådra? F. A. Falck flyttade från byn 1870, men efter att ha blivit bosatt i Jukkasjärvi 1897 fick han utstå en del kritik för sitt spelande av traktens laestadianer och som gammal blev han dessutom själv laestadian och tvingades sluta spela. Det finns berättelser om “återfall” som i sin tur krävde avbön och förlåtelse vid bönemötena, men den ännu bevarade fiolen, ett hyfsat instrument av barockmodell med sachsiskt ursprung från ungefär sekelskiftet 1800, den gjorde han sig inte av med!

P. A. och Erika Bergströms (född Falck) barn var musikaliska redan i ung ålder. Åtmins­tone sönerna Frans och Julius spelade fiol och de tre döttrarna Hilda, Frida och Julia sjöng och spelade bland annat gitarr. Troligen hade de inspirerats och lärt sig att spela av ovanstående morbror och kanske kunde även deras far spela fiol.

Sommaren 1883 gjorde folkdansföreningen Philochoros vid Uppsala universitet en norrlandsexpedition som upptecknades av Nalle Halldén. Det handskrivna nothäftet gavs ut i tryck på förlaget Abr. Lundqvist under namnet ”Polskor, Visor, Marscher samlade av ”Nalle” lätt satta för en flöjt av Louis Müller. Följande text i nothäftet lyder: ”Melodier meddelade och komponerade af Frans Martin Andreas Bergström från Hälleström, Piteå och Jonas Aug. Åström från Porsnäs Piteå å Beväringslägret ”Notviken” Luleå: Schottish, Gammal vals, Burströms polska, Kaakuri (”Lommen”) och Mazurka. Den då 21-årige Frans Bergström (1862–1942) var antagligen redan då en aktiv spelman. Det kan här tilläggas att han var ogift och arbetade som maskinist och gick till sjöss år 1883. J. A. Åström var född år 1862.

Frans yngre bror Julius Bergström (1868–1919) var en duktig och aktiv spelman som reste runt i bygderna till bröllop och danstillställningar för att spela sin musik. Han spelade fiol och komponerade flertalet låtar. Efter honom kommer låten ”Vals från Hälleström”, som troligen var en allmän vals som spelades i trakten men utan känd upphovsman. Julius spelade bland annat tillsammans med Hjalmar Sandberg (1890-1982) från Rosvik, vilken började spela fiol redan i 10-års åldern. Den fina låten finns inspelad på LP i Hjalmars kök i Rosvik 1978 med Pitelåtar och jag har just fått tag på den. På gårdens vind i Hälleström hittade sonen Rickard år 1978 ett gammalt nothäfte med 30 låtar sannolikt efter Julius, men det är okänt var häftet kommer ifrån och vem som har komponerat låtarna.

Av Julius Bergströms barn ärvde alla utom sonen Marcus intresset för musik och de var aktiva spelmän redan på 1920-talet. Äldsta sonen Valdemar spelade fiol i sina yng­re år. Rickard, Konrad, Alvar och Ingeborg spelade drag­spel, orgel och piano och senare spelade Konrad också fiol. Piteå-tidningen skrev en artikel om Bergströms musika­litet ”Ett liv fyllt med musik” den 21 september 1978. Där står bland annat att på 1940-talet fanns det en trio bestående av Rickard Bergström på piano, Max Lindberg på trum­mor och Hjalmar Sandberg på fiol. Fiol och tramporgel var en vanlig kombination för dansmusik vid 1800-talets slut och 1900-talets början och användes i stor omfatt­ning främst i Norrbotten men även i Västerbotten och i finska Österbotten. Hjalmar Sandberg och Rickard Bergström upp­trädde även tillsammans på fiol och tramporgel el­ler piano.

Gammalt foto från Valdemar Bergströms gård. Sannolikt är det Frans Bergström
längst till höger och Julius samtliga fem söner.

Klas och Signe Markströms bröllopsfoto, Hälleström 1929.
Släkten Bergström med instrument ses till höger.

Rickards son Herbert Bergström (1930–2000) blev en duktig och mycket aktiv spelman och han trakterade drag­spel, piano, orgel, femsträngad kontrabas, gitarr och cittra med stor bra­vur. Han komponerade sina egna låtar, exempelvis: Dur­vals från Hälleström, Frugans vals, Stupfallet, Fiolvalsen, Gustavs schottis (även kallad Boden-jazzen), SRB-polka, Ottervals, Rosåns vals, Blomsteråsen (även kallad Långträskets vågor), Granvalsen och Postludium. När jag som barn var i Hälleström hördes hans ljuva dragspelstoner vida omkring i byn i vackert sommarväder!

Rickard och sonen Herbert.

Herbert och min farbror Curt Öberg på gitarr (spelade även dragspel och saxofon).
De brukade bland annat spela på dans i Altersbruk.

Jag avslutar det här inlägget med texten från sången: 

"Hälleström! Dina söner röja 

än vackra åkrar i myr och mark

vid fädrens minne våra tankar dröja

det livet hoppet, gör oss glad och stark

ger kraft att värna det arv vi fått

och skänker skördar på jord vi sått.

Sidan senast uppdaterad: 2013-07-03.

Byns diversehandel

År 1924 startade Klas Markström (1897–1979) en diversehandel på sin gård och sålde bland annat livsmedel och även mejeriprodukter till Luleå under 1930-talet. Här kunde byborna handla kompletteringsvaror. Till en början hade Klas sin affär i bagarstugan som ses på fotot nedan. Då var verksamheten som störst med kunder från både Långträsk och Fällträsk, men efterhand blev det mer en affär för byborna. Senare byggde Klas ut bostadshuset med en numera bortriven affärsdel. Klas och Signe drev affären fram till 1972 och då fanns det sedan tidigare affärer både i Långträsk och i Sjulsmark.

I bagarstugan med det fina mansardtaket startade
Klas sin lanthandel 1924

Den nyare affären ses som en utbyggnad till höger på fotot ovan.

1 originalpåse kaffe (ägare Leif Lundström 2013)

Sidan senast uppdaterad: 2015-01-18.

Vägar

Brädvägen

De sågade bräderna vid Hälleströms sågverk levererades till lastageplatsen i Harrbäcksfjärden för vidare transport med fartyg därifrån. Det var dåligt med vägar på den tiden och därför gick det inte att ta sig med lass till och från Hälleström annat än vintertid. Det sågade virket staplades upp för förvaring till vintern då brädstaplarna transporterades med hästforor efter ”Brädvägen” ner till Harr­bäckens lastplats. Man kan fortfarande se spår av vägen en bit söder om Falcks gård och kan följas en bit. På en karta över Älvsborg från 1818 framgår att vägen gick delvis över Frä­kengrubban (Grubbheden), Rödmossamyran, Kalvmyran, Röddarna och ner till fäboden vid Holsträsket. Därifrån gick vägen delvis över träsket och på andra sidan gick antagligen samma väg som idag ner till Harrbäcken.

Gamla vägen

På kartan från skattläggningen år 1811 ses den gamla vägen från Hälleström ner till Långträsket. Det var en enkel kärrväg som gick från Sjulsmark, över dammen vid sågen i Hälleström och vidare norrut alldeles förbi Markströms nuvarande ladugård. Vid Markströms sommarladugård svängde den i nordostlig riktning upp till berget och därifrån hade den samma sträckning som idag ner till träsket. Över träsket tog man sig antingen med roddbåt eller över Långträskängarna norr om träsket och senare med en liten färja. Under nödåret 1867 påbörjades med hjälp av statliga medel anläggandet av en bättre väg mellan Sjulsmark och Hälleström. Det blev en krokig och stenig väg och över myrmarkerna byggdes så kallade kavelbroar som bestod av timmerstockar som låg på tvären tätt intill varandra. Den tidigare enkla vägen lär ha varit så dålig att byborna i Hälleström och Långträsk fick ha sina kyrkfärdskärror inhysta i Sjulsmark.

Under nödåret 1867 kunde så kallad nödhjälp utdelas för olika arbetsinsatser, bland annat förbättring av vägar. Byamännen i Hälleström och Långträsk grävde två avloppsdiken längs vägen till Långträsk och i mars 1868 utdelades mjöl till dem. I redovisningen framgår: "af 300 alnar å vägen emellan Långträsk och Hälleström. 2ne aflops diken 60 alnar wartdera. Kornet är förmalt och utlemt i mjöl till nedanstående personer i mars 1868." (300 alnar motsvarar 178 m och 60 alnar är 35 m.) Hälleströms fyra byamän tilldelades följande: Erik Öberg 26,3 kg samt 5 l mjöl för 15½ dagars arbete (motsvarade 7 rdr och 75 öre). K. F. Markström 37,8 kg och 4,8 l mjöl för 14 dagars arbete (11 rdr och 20 öre). P. A. Bergström 25,5 kg och 6,4 l mjöl för 9½ dagars arbete (7 rdr och 60 öre) och E. M. Markström 21,7 kg och 1,6 l mjöl för 8 dagars arbete (7 rdr och 60 öre).

Urklipp från Häradsekonomiska kartan 1859-1878 där vägen ses.

Den gamla vägen är fortfarande delvis synlig, här strax nedanför Markströms gård
Foto: Christer Öberg 2008.



Hälleströmsvägen

Åren 1912–17 byggdes Hälleströmsvä­gen mellan Sjulsmark och Ersnäs. Efter diskussioner om olika lösningar beslutades att en vägbank skulle byggas över Långträsket. Tidigare hade förslaget varit att vägen skulle gå runt Långträskets norra ända till Fällträsk. På den tiden var det ovanligt med vägbank (en liknande anlades i Västmark, Luleå) och det blev ett mycket omfattande arbete. Först kördes mängder med skog i hela längder ut på isen och lades på tvären så att det bildade en dryg meterhög risbädd. På vintern sågade man ige­nom isen på bäddens sidor och körde ut stora stenar som langades upp på risbädden. När isen smälte lade sig alltsammans på bottensedimentet för att bilda underlag för ytterligare fyllningsmassor. En vägingenjör lär ha kontrollerat arbetet.



Allt arbete var frivilligt, dvs. oavlönat. Det lär ha funnits lämplig ungskog till risbädden på Julius Bergströms marker i Hälleström. Han begärde blygsamma 5 öre per träd, men det ansågs vara för mycket. Då blev han så förbittrad att han vägrade att ta emot någon ersättning alls. För den stora mängden sten gavs heller ingen ersättning. Det lär ha fordrats sådana mängder sten att man fick leja in kuskar från andra byar och enbart detta arbete tog två vintrar. Fredrik Markström var ledamot i direktionen för vägbyggnaden mellan Sjulsmark–Fällträsk. I en räkningsbok från vägbygget framgår att J. V. Nyman och sonen Alfred i Hälleström var vägarbetare 1913–14 och att Johan Berglund i Långträsk var arbetsförman. Den första som gick över vägbanken lär ha varit Nora Hansson från Alvik och någon av arbetarna ska ha hjälpt henne och sagt att ”du är den första som går över här” (Leif Lundström 2013). På Långträskbloggen finns foton från vägbanken från olika tidpunkter.

Foto från bank-arbetet 1913-14 lånad från Långträskbloggen.




Vy av Hälleströmsvägen i byn med Falcks gård i bakgrunden.
Arne Öberg, Åke Backman troligen runt 1938.

Väg till Rosvik

Vid mitten av 1920-talet anlades vägen mellan Rosvik–Hälleström som är 1,21 mil lång. Syftet var att göra det enklare att komma till de vidsträckta odlade och odlingsbara markerna i Rosådalen som tillhörde Rosvik och Hälleström, men även möjliggöra utflytt­ningar längs vägen samt att det även skulle bli en kortare förbindelseväg till bland annat Sjulsmark. Tidigare tog Rosviksborna sig till Åskogens fäbodar dels över sjöarna Yttre och Inreträsket och vidare via en gångstig. Ett första sammanträde hölls i slutet av 1921 och då beräknades kostnaden för vägen till 51 600 kr. Vägdirektionens ordförande var Evert Engberg i Rosvik som vid samma tid blev delägare till två fastigheter i Hälleström. Vid det avslutande sammanträdet den 7 januari 1924 var Alfred Nyman, Ernst Karlsson och August Johansson från Hälleström närvarande. Utöver dessa var Valdemar Bergström och Julius Bergströms sterbhus delaktiga i vägbyggnaden.

Sidan senast uppdaterad: 2013-06-05

Ansökan om köp av kyrkstuga

Nedan är kopior av en originalhandling avseende sågdrängen Anders Bergströms ansökan om köp av en kyrkstuga år 1835.

Pigan Ronny

Min farmor Ronny Öberg, född Bergdahl i Altervattnet, Älvsbyn år 1921 kom som piga till Hälleström som 14-åring, 1935. Hon fick tjänst hos sin fars kusin Klas Markström (1897-1979) med familj som också drev en lanthandel i byn. Tanken var att hon skulle vara barnpiga men hon fick göra mycket annat arbete också, allt från att sköta ladugård till att laga mat till gårdsfolket. Sommartid bodde hon i ett rum på övervåningen av bagarstugan och vintertid på övervåningen i det stora huset. Mor Klara begärde en månadslön på blygsamma 8 kr som sedan successivt steg till 12 kr. Då hennes farfar Oskar fick veta att det var där hon skulle tjäna rann det tårar från ögonen eftersom han visste att hans svåger Fredrik (Klas pappa) kunde vara ganska sträng. Vid Ronnys andra hemresa i oktober 1935 hade hennes farfar just avlidit och hon mötte sin far som kom körandes med kistan på lastvagnen. Enligt flyttlängden blev den då 15-åriga Ronny inskriven i Norrfjärdens församling den 30 november 1936. Hon tjänade som piga fram till hennes giftermål med Einar Öberg från granngården i augusti 1939. Både Ronny och Einar hade anknytning till byn genom sågställaren Olof Falck och till några av sågdrängarna vid det finbladiga sågverket i Hälleström.

Pigan Ronny med tremänningarna Markström omkr. 1938
(F.v. Iris, Margit, Ronny, Erling och Rolf (död 1944)

Sidan senast uppdaterad: 2013-05-28

Minnesvärda årtal

1700-talet

96 En ansökan om att få anlägga ett finbladigt sågverk i Rosån lämnas in.

98 "Hälleströms sågverksintressenter" får tillstånd att anlägga ett sågverk. Samma år sker ansökan om att få anlägga Hälleströms krononybygge.

1800-talet

00 Sågdrängen Olof Falck från Lejonströms såg i Skellefteå anlitas som sågställare och inflyttar med sin familj som inledningsvis skrivs i Sjulsmark.

03 Hälleströms och Kälens krononybyggen grundas.

04 Från och med detta år finns Hälleströms såg med i mantalslängderna och de fasta sågverksarbetarna bosätter sig på nybygget.

10 Sågverkets huvudägare, handelsmannen P. G. Juhlin avlider.

16 Huvudägaren, prosten Jonas Nordvall avlider. Sågen med ett års brädtillverkning och de två tillhörande nybyggena värderas till 2900 rdr bco.
19 I en köpehandling framgår att sågställaren Olof Falck fått köpa Tjälens (blivande Kälsheden) nybygge för 600 Riksdaler Riksgälds mot att varje år leverera sågtimmer motsvarande kostnaden.
25 Ansökan om 15 års förlängning av skattefrihet beviljas efter ett nådigt brev till kungen.

26 Kungen Karl XIV Johan köper sågen med tillhörande nybyggen, skogar och inventarier för 5000 rdr bco.

28 Sågverket köper 8558 timmerstockar, så då bör magasinet ha varit ganska välfyllt!
30 Marcus Falcks 3-årige son Olof August drunknar i slutet av augusti, förmodligen nära sågen i Rosån.
38 Den förlängda skattefriheten för nybygget var till ända

48 Kung Oscar I säljer anläggningarna i Piteå, däribland Hälleström till ryttmästaren C. V. Hammarsköld.

51 På grund av Hammarskölds konkurs återgår köpet till hovet.

55 Anläggningarna i Piteå köps av det nya Gällivare-bolaget.

56 Enligt mantalslängderna det sista året som arbetarna tituleras som sågdrängar.

60 Bolaget lägger troligen ner sågen detta år.

61 Gällivare Aktiebolag blir ägare till egendomarna.
62 Hälleström blev överfört till ett kronoskattehemman den 8 augusti

64 The Gellivare Company Limited blir ägare.

69 The New Gellivara Company Limited blir ägare.

71 Ny ägare, den engelska firman Giles Loder som innehades av sonen Robert Loder.

82 Gällivare Aktiebolag blir ägare och drevs fortfarande av Robert Loder.

83 Det första året som skolverksamhet hålls i byn av småskoleläraren Johan Fredrik Engberg från Rosvik.

91 Anläggningarna i Piteå köps av Munksunds Sågverk AB i samband med att Gällivare AB upplöses.

94 Den 27 februari skrivs köpebrev och Hälleströms fem åbor blir hemmansägare. Lagfart beviljas i mars. Senare samma år görs laga skifte som avslutas nästa år.

95 Hällan som gett namn åt byn sprängs vid utdikningar av Sjulsmark och både forsen och dammen i Rosån försvinner.

1900-talet

00 Skolverksamhet hålls av lärarinnan Beda Grahn.

05 Hälleströms skolhus invigs.

12 Hälleströmsvägen, dvs. väg mellan Sjulsmark-Ersnäs påbörjas och blev klar 1916.

17 Byn får en telefonväxel som installeras hos Julius Bergström detta år eller året därpå.

23 Skomakaren Johan Öberg med familj inflyttar från Öjebyn.

24 Klas Markström startar en diversehandel på sin gård.

33 Vägen till Rosvik blir klar.

31 Valdemar Bergström köper den första bilen, en Chevrolet.
36 Samtalsstationen i Hälleström blir växelstation hos Johan Öberg med fyra abonnenter. 
41 Byn får elektricitet.

50 Det sista virket flottas efter Rosån ner till Rosvik.

53 Skolverksamheten upphör och förflyttas till nya skolan i Sjulsmark.

54 Problem med stora översvämningar som blir något av en skördekatastrof. Ett arbete påbörjas med att sänka ån för att undvika detta framöver.

55 Hällan sprängs bort, utgrävningar sker och en ny bro byggs 1955–56

72 Byns lanthandel upphör efter 48 år.

95 Det sista jordbruket avvecklas vid denna tid.

2000-talet

Sedan slutet av 1990-talet brukas ängsmarken av bonden Torgny Hardselius i Långträsk. Tack vare det hålls det vackra jordbrukslandskapet öppet och levande. Ett antal personer har inflyttat till byn och yngst är Albert, född 2008.

Senast uppdaterad: 2015-08-10



Gammal skrift

I det här inlägget finns bilder ur gamla kyrkopostillor, psalmböcker samt byamännens namnteckningar från laga skifte år 1894. Senast uppdaterad: 2013-05-09.

Sågställaren Olof Falcks evangeliepostilla köpt 1825.

Erik Magnus Falck, Hälleström 1846
F. M. A. Bergström

Erik Öberg Hälleström 1858

Erik Öberg 1857, sannolikt skrivet av Marcus Falck

Jonas Nyman Harrbäcken Hälleströms sågverk 1864, 1865

Byamännens underskrifter från laga skifte år 1894

Karl Olof Falck (1792-1845)

Min farfars mormors morfar; Karl Olof Falck var född sommaren 1792 i Kyrkostaden, Skellefteå. Vid samma tid blev fadern Olof Falck (1758-1830, soldatson född i Falmark) sågkarl vid Lejonströms finbladiga sågverk som låg mellan kyrkan och Skellefteälven. Modern Katarina Olofsdotter (1770-1847) kom från Innervik. Runt sekelskiftet (år 1799 eller 1800) blev fadern anlitad som sågställare vid det nyetablerade finbladiga sågverket i Hälleström i Piteå landsförsamling. Inledningsvis skrevs familjen i grannbyn Sjulsmark fram till år 1803 då Hälleströms krononybygge grundades. Sågtällare Falcks familj bodde i den så kallade inspektorsbostaden strax ovanför sågen och gården som fortfarande står kvar som byns äldsta byggnad bär namnet Falcks gård.

Falcks gård 2007

Karl Olof Falck var det första barnet och sedan tillkom Maria Magdalena (1794-1864, Överluleå), Britta Katarina (1796-1798), Marcus (1799-1885, Hälleström), Britta Katarina (1801-1811), Maria Kristina (1804-1880, Hälleström), Anna Ulrika (1806-1886, Nederluleå) och Anders (1810-1811). Två av barnen dog sensommaren 1811 i en rödsotsepidemi. I mantalslängden 1809 återfinns den då 17-årige Karl Olof Falck som sågdräng och även 1811. I Besiktnings- och appropations-Mönstringsrullan för 1813 återfinns han som drängen Carl Olof Falck i Rosvik, 21 år gammal och uppgavs vara 5 fot och 7 tum lång, dvs. ca 166 cm.

Urklipp från mantalslängderna för Hälleströms såg 1809 och 1811.

Brodern Marcus Falck

Åren runt 1815 var Karl Olof dräng hos sina blivande svärföräldrar på hemmanet Rosvik nr 9 och åren 1819 och 1820 var han dräng på Håkansön nr 15. Sedan bodde han åter i Hälleström där han noterades som dräng år 1820. I slutet av året 1822 gifte han sig med Maria Nilsdotter (1793-1874) född på Heden och Öjebyn 28, men kom till Rosvik år 1809 med sin familj.

År 1822 fick den yngre brodern Marcus Falck rättighet till krononybygget Kälsheden, nuvarande Rosfors. Marcus övertog vid den här tiden arbetet som sågställare och bokhållare på sågen i Hälleström efter sin far. Rättigheten till nybygget överlät han till brodern Karl Olof som flyttade till Kälsheden med sin fru och föräldrarna flyttade också med dit. Karl Olof var anlitad av sågen i Hälleström för avverkning och flottning av sågtimmer. Dottern Britta Katarina (1823-1911) föddes som det första barnet i Kälsheden i oktober 1823 och sedan tillkom barnen Olof (1825-1912, Heden), Nils (1828-1843), Karl Johan (1829-1896, Sunderbyn i Nederluleå), Jonas Magnus (1831-1869, Heden), August (1835-1885, Heden) och Anna Maria (1839-1930, Nederluleå).

Urklipp från husförhörslängden 1817-1825 för Kälsheden.



Brage Lundström vid den sannolika platsen för Kälshedens nybygge 2013.

Nybygget finns utritat på en karta från år 1839 och var beläget nordväst från nuvarande Rosfors masugn på östra sidan om Rosån och vid Kälsbergets sluttning. Brage Lundström och jag hittade rester efter grund och tegel där sommaren 2013 ungefär mitt emot nuvarande herrgård. Enligt Stig Malmström är det här platsen där nybygget låg och fram till 1940-talet fanns det byggnader kvar som då användes som grishus.

Rosfors gruvbolag bildades år 1830 och bestod av 15 delägare däribland bönder och andra arbetsvana män, bland annat Marcus Falck i Hälleström. I oktober påbörjade Karl Olof Falck tillsammans med delägarna bearbetning av ett järnmalmsfält i Riskälen. En månad senare köpte gruvbolaget nybyggesrättigheten av Falck.

Familjen Falck flyttade från Kälsheden i juni 1832 och Karl Olof köpte hemmanet Unbyn nr 12 i Överluleå församling tillsammans med Nils Holmlund från Rosvik för så mycket som 3240 Riksdaler Banco (1620 Riksdaler vardera). Våren 1836 köpte Karl Olof Nygården som var en tredjedel av skattehemmanet Heden nr 12 för 900 Riksdaler Riksgälds och flyttade dit med sin familj (gården har idag adressen Smaragdvägen 53). Tolv år senare, den 6 december 1845 avled den 53-årige bonden Karl Olof Falck och enligt dödboken var orsaken ”Krossad af utvertes skador”. Hustrun Maria förmådde inte att ha kvar hemmanet som såldes 1849 och familjen blev bosatt inhyses i Heden. Dottern Britta Katarina Falck var min farfars mormors mor och hon gifte sig 1854 med sågdrängen och åbon Karl Fredrik Markström i Hälleström. Cirkeln var åter sluten.

Foto av Heden nr 12 Nygården 1934.

Sidan senast uppdaterad: 2015-01-19