Älvsborg och Eklundsbacken

År 1807 fick Sjulsmarks byamän i Piteå socken tillåtelse att anlägga ett nyhemman på byns så kallade överloppsmark. Det fick namnet Älvsborg och låg öster om byn vid Rosån och gränsade till Hälleström, Rosvik och Porsnäs. Kanske kommer namnet från att "älven" (dvs. Rosån) bildade en ”borg” på sin strömmande väg mot dammen och sågen i Hälleström.

År 1818 gjordes en skattläggning och avvittring av Älvsborgs krononybygge som fastställdes av Kammarkollegiet den 1 mars 1824. Vid synen delades marken in i 36 områden och den totala arealen var hela 1645 hektar. Den dugliga marken utgjorde dock bara 463 hektar och fördelningen var 1,5 hektar åker och odlingsland, närmare 17 hektar äng och rödningsland, cirka 10 hektar betesmark och 435 hektar skog. Åker och ängsmarken beskrevs som frostländig och av svag beskaffenhet med en beräknad avkastning på 18 parmar hö per år. Den odugliga marken i form av myror, berg och vatten utgjorde så mycket som 1182 hektar. Gårdsplatsen med uppodlingsland till åker omfattade 1,7 hektar och låg bara några hundra meter söder om kontorsbyggnaden i Hälleström. 

Vid en samtidig syn av Sjulsmarks överloppsmark beskrevs gårdsplatsen i Älvsborg jämte plats vid Sjulsmarks mjölkvarn (i Hälleström) som stenig och oduglig och omfattade närmare 4400 kvadratmeter. Även följande tre platser som tillhörde Hälleströms urfjäll (dvs. utjord) upptogs: en stenbacke på södra sidan om sågen på 0,7 hektar, sågtimmerplats cirka 3900 kvadratmeter och ängsmark vid Rosån till drygt 3,4 hektar samt Fräkengrubban som tillhörde Långträsk urfjäll på 3,1 hektar. Älvsborg med ¼ mantal fick 30 års skattefrihet och gällde för åren 1808–37.

Torparen Eklund

År 1824 blev Per Eklund (1793–1855) torpare i Älvsborg. Han var född i Luleå och gift med Britta Nilsdotter från Sjulsmark där familjen bodde sedan tidigare. Sonen Nils Petter föddes i Älvsborg den 6 augusti 1824. Makarna fick även barnen Maria Britta (f. 1823), Anna Kristina (f. 1826), Johan Erik (1830–58, Rosfors) och Elisabeth Margareta (1835–75, Krokvattnet). Hustrun hade dottern Magdalena (f. 1818) före giftermålet som gifte sig med masmästaren Jacob Espling i Rosfors. Per Eklund var anlitad av Hälleströms såg där han 1827 fick ersättning med 40 skillingar som han tog ut i varor. Året därpå blev årsförtjänsten 6.37 riksdaler, varav flottning 26 sk. År 1829 fick han 3.9 rdr och 1830 fick han ut 1.10 rdr. Efter 16 år begärde Eklund den 21 april 1840 att få avflytta från Älvsborg och förklarades fri från de torparskyldigheter som han hade ingått med Sjulsmarks byamän i ett särskilt kontrakt. Familjen flyttade till Rosfors bruk där Per jobbade som snickare.

Rester av bebyggelsen i Älvsborg är fortfarande synliga och ligger på den högsta punkten på den så kallade "Eklundsbacken". Man följer den gamla Brävägen en bit upp. Rester efter husgrunden och spismuren i ena hörnet är synlig och mäter ca 6 x 6 meter. I närheten finns rester efter en brunn och en bit från huset är rester efter en källare eller kanske en allår från en ladugård. På området finns fortfarande synliga rester efter två små odlingar som mäter ca 30 x 50 meter och uppmärkta med små diken.

Området kallas för "Eklundsbacken" och tillhör idag fastigheten Älvsborg 1:21 ("Eklundsskiftet") och ligger alldeles till höger om Hälleströmsvägen före man kommer fram till Hälleström. Min farfar Einar Öberg blev som 20-åring, 1937 ägare till hemmanet Älvsborg 1:2 = 2:1 på mark som Eklund sannolikt hade börjat bruka under sin tid.

Arrende och laga skifte i korta drag

Den 10 februari 1841 skrevs ett arrendekontrakt där Sjulsmarks byamän arrenderade bort ett markområde i närheten av Hälleströms såg till ”Den höge ägaren till Hälleströms egendom” (dvs. kungen) som innehade en mindre karaktärsbyggnad (Falcks gård), bagarstuga och vedhus i närheten. Den årliga arrendekostnaden var 12 sk banco och skulle betalas till byaåldermannen i Sjulsmark. Arrendatorn var skyldig att på egen bekostnad hålla stängsel kring området, men fick i övrigt nyttja det fritt. Kontraktet undertecknades av samtliga byamän och Marcus Falck i Hälleström. Sommaren 1856 beslutades att Älvsborgs hemman skulle fördelas i 15 ägolotter mellan byamännen i Sjulsmark. Åren 1878–79 genomfördes laga skifte då marken delades upp i 19 fastigheter och skiftet verkställdes i mars 1880.

Senast uppdaterad: 2018-05-21