Hälleströmsbloggen: Glimtar om livet förr

Visar inlägg med etikett Glimtar om livet förr. Visa alla inlägg

onsdag 9 september 2015

Älvsborg och Eklundsbacken

År 1807 fick Sjulsmarks byamän i Piteå socken tillåtelse att anlägga ett nyhemman på byns så kallade överloppsmark. Det fick namnet Älvsborg och låg öster om byn vid Rosån och gränsade till Hälleström, Rosvik och Porsnäs. Kanske kommer namnet från att "älven" (dvs. Rosån) bildade en ”borg” på sin strömmande väg mot dammen och sågen i Hälleström.

År 1818 gjordes en skattläggning och avvittring av Älvsborgs krononybygge som fastställdes av Kammarkollegiet den 1 mars 1824. Vid synen delades marken in i 36 områden och den totala arealen var hela 1645 hektar. Den dugliga marken utgjorde dock bara 463 hektar och fördelningen var 1,5 hektar åker och odlingsland, närmare 17 hektar äng och rödningsland, cirka 10 hektar betesmark och 435 hektar skog. Åker och ängsmarken beskrevs som frostländig och av svag beskaffenhet med en beräknad avkastning på 18 parmar hö per år. Den odugliga marken i form av myror, berg och vatten utgjorde så mycket som 1182 hektar. Gårdsplatsen med uppodlingsland till åker omfattade 1,7 hektar och låg bara några hundra meter söder om kontorsbyggnaden i Hälleström.

Vid en samtidig syn av Sjulsmarks överloppsmark beskrevs gårdsplatsen i Älvsborg jämte plats vid Sjulsmarks mjölkvarn (i Hälleström) som stenig och oduglig och omfattade närmare 4400 kvadratmeter. Även följande tre platser som tillhörde Hälleströms urfjäll (dvs. utjord) upptogs: en stenbacke på södra sidan om sågen på 0,7 hektar, sågtimmerplats cirka 3900 kvadratmeter och ängsmark vid Rosån till drygt 3,4 hektar samt Fräkengrubban som tillhörde Långträsk urfjäll på 3,1 hektar. Älvsborg med ¼ mantal fick 30 års skattefrihet och gällde för åren 1808–37.

Torparen Eklund

År 1824 blev Per Eklund (1793–1855) torpare i Älvsborg. Han var född i Luleå och gift med Britta Nilsdotter från Sjulsmark där familjen bodde sedan tidigare. Sonen Nils Petter föddes i Älvsborg den 6 augusti 1824. Makarna fick även barnen Maria Britta (f. 1823), Anna Kristina (f. 1826), Johan Erik (1830–58, Rosfors) och Elisabeth Margareta (1835–75, Krokvattnet). Hustrun hade dottern Magdalena (f. 1818) före giftermålet som gifte sig med masmästaren Jacob Espling i Rosfors. Per Eklund var anlitad av Hälleströms såg där han 1827 fick ersättning med 40 skillingar som han tog ut i varor. Året därpå blev årsförtjänsten 6.37 riksdaler, varav flottning 26 sk. År 1829 fick han 3.9 rdr och 1830 fick han ut 1.10 rdr. Efter 16 år begärde Eklund den 21 april 1840 att få avflytta från Älvsborg och förklarades fri från de torparskyldigheter som han hade ingått med Sjulsmarks byamän i ett särskilt kontrakt. Familjen flyttade till Rosfors bruk där Per jobbade som snickare.

Rester av bebyggelsen i Älvsborg är fortfarande synliga och ligger på den högsta punkten på den så kallade "Eklundsbacken". Man följer den gamla Brävägen en bit upp. Rester efter husgrunden och spismuren i ena hörnet är synlig och mäter ca 6 x 6 meter. I närheten finns rester efter en brunn och en bit från huset är rester efter en källare eller kanske en allår från en ladugård. På området finns fortfarande synliga rester efter två små odlingar som mäter ca 30 x 50 meter och uppmärkta med små diken.

Området kallas för "Eklundsbacken" och tillhör idag fastigheten Älvsborg 1:21 ("Eklundsskiftet") och ligger alldeles till höger om Hälleströmsvägen före man kommer fram till Hälleström. Min farfar Einar Öberg blev som 20-åring, 1937 ägare till hemmanet Älvsborg 1:2 = 2:1 på mark som Eklund sannolikt hade börjat bruka under sin tid.

Arrende och laga skifte i korta drag

Den 10 februari 1841 skrevs ett arrendekontrakt där Sjulsmarks byamän arrenderade bort ett markområde i närheten av Hälleströms såg till ”Den höge ägaren till Hälleströms egendom” (dvs. kungen) som innehade en mindre karaktärsbyggnad (Falcks gård), bagarstuga och vedhus i närheten. Den årliga arrendekostnaden var 12 sk banco och skulle betalas till byaåldermannen i Sjulsmark. Arrendatorn var skyldig att på egen bekostnad hålla stängsel kring området, men fick i övrigt nyttja det fritt. Kontraktet undertecknades av samtliga byamän och Marcus Falck i Hälleström. Sommaren 1856 beslutades att Älvsborgs hemman skulle fördelas i 15 ägolotter mellan byamännen i Sjulsmark. Åren 1878–79 genomfördes laga skifte då marken delades upp i 19 fastigheter och skiftet verkställdes i mars 1880.

Senast uppdaterad: 2018-05-21

lördag 27 december 2014

Farfars hemgård

Sedan 1923 var "GammeL-GårN" i Hälleström min farfars hemgård. Han flyttade dit från Öjebyn i Piteå som sexåring med sina föräldrar och det var en släktgård på hans mors sida sedan några generationer tillbaka. Det är om denna gård det här inlägget handlar (höstfotot ovan visar platsen år 1992).

Gården var ursprungligen uppförd på 1700-talet som en portbyggnad på Ollesberget i Sjulsmark och när sågverket i Hälleström anlades, så behövdes en arbetarbostad under sågperioderna (vår och höst). Huset flottades på Rosån till Hälleström och timrades upp på platsen för Hälleströms krononybygge som blev godkänd hösten 1803. På vardera sidan om porten fanns en stuga med ett stort rum och åtminstone senare fanns även två mindre kammare på södra sidan. Efter några år byggdes en särskild arbetarbostad och i Gammelgården bodde då en familj i respektive stuga. Alldeles mitt emot gården anlade sågdrängen och åbon Mikael Markström sin gård (Nörgårn eller "Mikaels") och den står kvar än idag.

Del av karta från 1811 där Gammelgården
ses som den nedersta byggnaden.

I början av 1870-talet flyttade min farfars morfars föräldrar med familj från Håkansön till Hälleström och fick sannolikt ta över arrende och en del av gården (nedre sidan) efter åbon och före detta sågdrängen Erik Öberg som dog 1875 (hustrun levde till 1884). Samma år skrevs Jonas (1828-1897) och Maria Nyman (1818-1902) som inflyttade och de hade med sig tre av sina fyra barn (den äldsta sonen Anton Nyman blev bosatt i grannbyn Långträsk). I den andra delen av huset bodde åbon och den tidigare sågdrängen Karl Fredrik Markström (1830-1890) med sin hustru Britta Katarina Falck (1823-1911) och deras fyra barn.

År 1878 gifte sig Nymans son Viktor (1854-1930) med Markströms dotter Maria (1858-1933) som alltså bodde i samma hus sedan några år tillbaka. De övertog arrendet efter Viktors föräldrar omkring 1888 och vid samma tid övertog Marias bror Nils Markström efter deras föräldrar. I början av 1894 fick byborna köpa lös sina arrenderade gårdar och Viktor blev då ägare till Hälleström 1:10 för 938 kr som omfattade 51,81 hektar. Samma år påbörjades laga skifte och vid en husvärdering kom man fram till att Nils Markströms byggnader var i sämre skick än Nymans. På detta grundades beslutet att Nils skulle utflytta med alla sina byggnader till en ny gårdsplats (nuvarande Josef Markströms).

Viktor Nymans byggnader bestod av:

Manbyggnad av timmer (9,3 m lång, 6 m bred och 3,5 m hög) med kök och två kammare med öppenspisar. Under byggnaden fanns en stenkällare 3,5 m lång, 2 m bred och 1,6 m hög). Allt var i någorlunda gott skick.
Ladugård av sten och timmer
Klädbod
Slädlider
Härbre
Sommarladugård
Vedhus
Avträdeshus
Brunn 7 m djup

Nils Markströms manbyggnad var 8,9 m lång, 6 m bred och 3,8 m hög) med förstuga, kök och kammare med en öppen spis samt en jordkällare och hela byggnaden uppgavs vara i sämre skick. Av detta framgår att Gammelgården var 18,2 meter lång och 6 meter bred.

Urklipp från kartan från laga skifte 1894 över Gammelgårdens byggnader

Nyman blev därmed ägare till hela gården och enligt min farfar var det Viktor som byggde en förstuga och kammare av den tidigare porten. Därmed var huset en ordinär tioknutig Norrbottensgård. År 1911 köpte sonen Alfred (1887-1963) och hans hustru Augusta (1886-1975) hemmanet för 3500 kr. År 1923 flyttade min farfar Einar (1917-1996) med sina föräldrar Johan (1894-1955) och Emma Öberg (1890-1955) till gården och sålde sitt mindre hemman i Öjebyn. De köpte hemmanet av Alfred och Augusta för 5700 kr och samtidigt gjordes en avstyckning på 20 hektar (Hälleström 1:16) som Alfred blev ägare till för 3000 kr. Makarna Öberg blev ägare till Hälleström 1:15 med 32 hektar. I den så kallade "Verkstadsdelen" hade Johan Öberg sitt eget skomakeri där han tillverkade näbbskor och läderhandskar på vintrarna. På en karta från 1925 framgår att samma byggnader fanns kvar på gården som 31 år tidigare (laga skifte 1894).

Hemmanet köptes 1949 av sonen Arne Öberg (1923-1986) och hans hustru Karin som uppförde ett nytt hus närmare Rosån. Gammelgården blev därmed obebodd förutom sommaren 1962 då min pappa och hans föräldrar bodde i förstugukammaren under tiden de renoverade sitt hus. Den gamla anrika gården revs 1968 eller sommaren 1969 eftersom den var i så dåligt skick.

Gammelgården i bilder - en historisk exposé!

Gammelgården från Svenska Gods och Gårdar 1942.

Familjen 1936: Rut Nyman, Emma, Arne, Elida Nyman,
Johan och Einar Öberg.

På ängen nedanför Gammelgården och vid hästen står bröderna
Arne och Einar och liggandes ses Johan Öberg. Betty och Elida
Nyman troligen med Margit och Iris Markström samt Emma Öberg.

Elida, Rut Nyman, Arne, Johan, Emma och Einar Öberg 1936.

Gammelgården och Markströms gård troligen början av 1950-talet

En vybild från 1995.

Mangelboda och vedhus 1995

Del av en vybild av äldre datum som visar hur öppet det var
kring Gammelgården. Till höger om ladan ses det stora
tröskhuset.

Stjithusbacken 1995 (namnet efter att det fanns ett
utedass till vänster uppe i backen).

Samma vy 2007

Vybild från slutet av 1970-talet med sommarladugården
till vänster i bild.

Farfar Einar målar fönster
på Gammelgården

Arne vid Gammelgården

Sidan senast uppdaterad: 2014-12-27

tisdag 25 mars 2014

J. V. Nymans ansökan om jordbrukspremiering

J. V. Nyman omkr 1910

Min farfars morfar J. V. Nyman (1854-1930) i Hälleström gjorde 1909 en ansökan om jordbrukspremiering till nästa år. Dessa handlingar ger mycket intressanta detaljer kring familjen Nymans jordbruk som de då hade ägt sedan 1894. Det står också att J. V. ägnade sig åt hemslöjd och det är något som hans många hyvlar och verktyg också talar om att han var en händig bonde. Min farfar berättade att hans morfar var duktig på att snickra och att han kunde tillverka laggkärl.

Nymans ansökan bifölls med ett särskilt kvitto på nyårsaftonen 1910 och det framgår att han erhöll tredje pris, 50 kr för att använda till jordbruksförbättring. Med 2010-års penningvärde motsvarar summan 2342 kr, men 50 kr var på den tiden ändå förhållandevis mycket.

Källa till handlingarna är: Arkiv nr 1436 Norrbottens Läns Hushållningssällskap volym 460. Signum F Premiering av mindre jordbruk. Ansökningar 1908-1924. Inkomna ansökningar för belöning av odlingsflit (namn, ort, år, antal ansökningar), alfabetiskt register.

Sidan senast uppdaterad: 2015-08-18

söndag 26 januari 2014

Från åbo till hemmansägare

Det fina familjefotot nedan avbildar min farfars morföräldrar J. V. Nyman (1854-1930) och Maria, född Markström (1858-1933) och barnen Emma (1890-1955, farfars mor), Alfred (1887-1963), Betty (1893-1976) och Elida (1895-1969). Fotot togs antingen sent 1895 eller tidigt 1896 och det hade ett tidsmässigt samband med att J. V. Nyman blev hemmansägare efter att ha varit åbo (arrendator) sedan 1880-talet då han övertog efter sin far Jonas Nyman. Det var ju en stor förändring att äga sina byggnader och jord istället för att bruka det på arrende.

onsdag 5 juni 2013

Byns diversehandel

År 1924 startade Klas Markström (1897–1979) en diversehandel på sin gård och sålde bland annat livsmedel och även mejeriprodukter till Luleå under 1930-talet. Här kunde byborna handla kompletteringsvaror. Till en början hade Klas sin affär i bagarstugan som ses på fotot nedan. Då var verksamheten som störst med kunder från både Långträsk och Fällträsk, men efterhand blev det mer en affär för byborna. Senare byggde Klas ut bostadshuset med en numera bortriven affärsdel. Klas och Signe drev affären fram till 1972 och då fanns det sedan tidigare affärer både i Långträsk och i Sjulsmark.

I bagarstugan med det fina mansardtaket startade
Klas sin lanthandel 1924

Den nyare affären ses som en utbyggnad till höger på fotot ovan.

1 originalpåse kaffe (ägare Leif Lundström 2013)

Sidan senast uppdaterad: 2015-01-18.

tisdag 28 maj 2013

Ansökan om köp av kyrkstuga

Nedan är kopior av en originalhandling avseende sågdrängen Anders Bergströms ansökan om köp av en kyrkstuga år 1835.

Pigan Ronny

Min farmor Ronny Öberg, född Bergdahl i Altervattnet, Älvsbyn år 1921 kom som piga till Hälleström som 14-åring, 1935. Hon fick tjänst hos sin fars kusin Klas Markström (1897-1979) med familj som också drev en lanthandel i byn. Tanken var att hon skulle vara barnpiga men hon fick göra mycket annat arbete också, allt från att sköta ladugård till att laga mat till gårdsfolket. Sommartid bodde hon i ett rum på övervåningen av bagarstugan och vintertid på övervåningen i det stora huset. Mor Klara begärde en månadslön på blygsamma 8 kr som sedan successivt steg till 12 kr. Då hennes farfar Oskar fick veta att det var där hon skulle tjäna rann det tårar från ögonen eftersom han visste att hans svåger Fredrik (Klas pappa) kunde vara ganska sträng. Vid Ronnys andra hemresa i oktober 1935 hade hennes farfar just avlidit och hon mötte sin far som kom körandes med kistan på lastvagnen. Enligt flyttlängden blev den då 15-åriga Ronny inskriven i Norrfjärdens församling den 30 november 1936. Hon tjänade som piga fram till hennes giftermål med Einar Öberg från granngården i augusti 1939. Både Ronny och Einar hade anknytning till byn genom sågställaren Olof Falck och till några av sågdrängarna vid det finbladiga sågverket i Hälleström.

Pigan Ronny med tremänningarna Markström omkr. 1938
(F.v. Iris, Margit, Ronny, Erling och Rolf (död 1944)

Sidan senast uppdaterad: 2013-05-28

måndag 27 maj 2013

Minnesvärda årtal

1700-talet

96 En ansökan om att få anlägga ett finbladigt sågverk i Rosån lämnas in.

98 "Hälleströms sågverksintressenter" får tillstånd att anlägga ett sågverk. Samma år sker ansökan om att få anlägga Hälleströms krononybygge.

1800-talet

00 Sågdrängen Olof Falck från Lejonströms såg i Skellefteå anlitas som sågställare och inflyttar med sin familj som inledningsvis skrivs i Sjulsmark.

03 Hälleströms och Kälens krononybyggen grundas.

04 Från och med detta år finns Hälleströms såg med i mantalslängderna och de fasta sågverksarbetarna bosätter sig på nybygget.

10 Sågverkets huvudägare, handelsmannen P. G. Juhlin avlider.

16 Huvudägaren, prosten Jonas Nordvall avlider. Sågen med ett års brädtillverkning och de två tillhörande nybyggena värderas till 2900 rdr bco.
19 I en köpehandling framgår att sågställaren Olof Falck fått köpa Tjälens (blivande Kälsheden) nybygge för 600 Riksdaler Riksgälds mot att varje år leverera sågtimmer motsvarande kostnaden.
25 Ansökan om 15 års förlängning av skattefrihet beviljas efter ett nådigt brev till kungen.

26 Kungen Karl XIV Johan köper sågen med tillhörande nybyggen, skogar och inventarier för 5000 rdr bco.

28 Sågverket köper 8558 timmerstockar, så då bör magasinet ha varit ganska välfyllt!
30 Marcus Falcks 3-årige son Olof August drunknar i slutet av augusti, förmodligen nära sågen i Rosån.
38 Den förlängda skattefriheten för nybygget var till ända

48 Kung Oscar I säljer anläggningarna i Piteå, däribland Hälleström till ryttmästaren C. V. Hammarsköld.

51 På grund av Hammarskölds konkurs återgår köpet till hovet.

55 Anläggningarna i Piteå köps av det nya Gällivare-bolaget.

56 Enligt mantalslängderna det sista året som arbetarna tituleras som sågdrängar.

60 Bolaget lägger troligen ner sågen detta år.

61 Gällivare Aktiebolag blir ägare till egendomarna.
62 Hälleström blev överfört till ett kronoskattehemman den 8 augusti

64 The Gellivare Company Limited blir ägare.

69 The New Gellivara Company Limited blir ägare.

71 Ny ägare, den engelska firman Giles Loder som innehades av sonen Robert Loder.

82 Gällivare Aktiebolag blir ägare och drevs fortfarande av Robert Loder.

83 Det första året som skolverksamhet hålls i byn av småskoleläraren Johan Fredrik Engberg från Rosvik.

91 Anläggningarna i Piteå köps av Munksunds Sågverk AB i samband med att Gällivare AB upplöses.

94 Den 27 februari skrivs köpebrev och Hälleströms fem åbor blir hemmansägare. Lagfart beviljas i mars. Senare samma år görs laga skifte som avslutas nästa år.

95 Hällan som gett namn åt byn sprängs vid utdikningar av Sjulsmark och både forsen och dammen i Rosån försvinner.

1900-talet

00 Skolverksamhet hålls av lärarinnan Beda Grahn.

05 Hälleströms skolhus invigs.

12 Hälleströmsvägen, dvs. väg mellan Sjulsmark-Ersnäs påbörjas och blev klar 1916.

17 Byn får en telefonväxel som installeras hos Julius Bergström detta år eller året därpå.

23 Skomakaren Johan Öberg med familj inflyttar från Öjebyn.

24 Klas Markström startar en diversehandel på sin gård.

33 Vägen till Rosvik blir klar.

31 Valdemar Bergström köper den första bilen, en Chevrolet.
36 Samtalsstationen i Hälleström blir växelstation hos Johan Öberg med fyra abonnenter.
41 Byn får elektricitet.

50 Det sista virket flottas efter Rosån ner till Rosvik.

53 Skolverksamheten upphör och förflyttas till nya skolan i Sjulsmark.

54 Problem med stora översvämningar som blir något av en skördekatastrof. Ett arbete påbörjas med att sänka ån för att undvika detta framöver.

55 Hällan sprängs bort, utgrävningar sker och en ny bro byggs 1955–56

72 Byns lanthandel upphör efter 48 år.

95 Det sista jordbruket avvecklas vid denna tid.

2000-talet

Sedan slutet av 1990-talet brukas ängsmarken av bonden Torgny Hardselius i Långträsk. Tack vare det hålls det vackra jordbrukslandskapet öppet och levande. Ett antal personer har inflyttat till byn och yngst är Albert, född 2008.

Senast uppdaterad: 2015-08-10