 |
| F. A. Falck |
Folkmusiken etablerade sig tidigt i Hälleström. Frans Albert Falck (1839–1923)
var en duktig spelman och lärde sig att spela fiol som ung. Det är möjligt att även hans bröder spelade fiol och kanske var det deras far, inspektor Marcus Falck som var upphovsman för släktens musikaliska ådra? F. A. Falck flyttade från byn 1870,
men efter att ha blivit bosatt i Jukkasjärvi 1897 fick han utstå en del kritik
för sitt spelande av traktens laestadianer och som gammal blev han dessutom
själv laestadian och tvingades sluta spela. Det finns berättelser om
“återfall” som i sin tur krävde avbön och förlåtelse vid bönemötena, men den ännu bevarade fiolen, ett hyfsat instrument av barockmodell med sachsiskt ursprung från ungefär sekelskiftet 1800, den gjorde han sig inte av med!
P. A. och Erika
Bergströms (född Falck) barn var musikaliska redan i ung ålder. Åtminstone sönerna
Frans och Julius spelade fiol och de tre döttrarna Hilda, Frida och Julia sjöng
och spelade bland annat gitarr. Troligen hade de inspirerats och lärt sig att
spela av ovanstående morbror och kanske kunde även deras far spela fiol.
Sommaren 1883 gjorde
folkdansföreningen Philochoros vid Uppsala universitet en norrlandsexpedition
som upptecknades av Nalle Halldén. Det handskrivna nothäftet gavs ut i tryck på
förlaget Abr. Lundqvist under namnet ”Polskor, Visor, Marscher samlade av
”Nalle” lätt satta för en flöjt av Louis Müller. Följande text i nothäftet
lyder: ”Melodier meddelade och komponerade af Frans Martin Andreas Bergström
från Hälleström, Piteå och Jonas Aug. Åström från Porsnäs Piteå å
Beväringslägret ”Notviken” Luleå: Schottish, Gammal vals, Burströms polska,
Kaakuri (”Lommen”) och Mazurka. Den då 21-årige Frans Bergström (1862–1942) var
antagligen redan då en aktiv spelman. Det kan här tilläggas att han var ogift och arbetade som maskinist och gick till sjöss år 1883. J. A. Åström var född år 1862.
Frans yngre bror
Julius Bergström (1868–1919) var en duktig och aktiv spelman som reste runt i
bygderna till bröllop och danstillställningar för att spela sin musik. Han
spelade fiol och komponerade flertalet låtar. Efter honom kommer låten ”Vals från Hälleström”, som troligen var en allmän vals som spelades i trakten men utan känd upphovsman. Julius spelade bland annat tillsammans med
Hjalmar Sandberg (1890-1982) från Rosvik, vilken började spela fiol redan i 10-års åldern. Den fina låten finns inspelad på LP i Hjalmars kök i Rosvik 1978 med Pitelåtar och jag har just fått tag på den. På gårdens vind i Hälleström hittade sonen Rickard år 1978 ett gammalt nothäfte med 30 låtar sannolikt efter Julius, men det är okänt var häftet kommer ifrån och vem som har komponerat låtarna.
Av Julius Bergströms
barn ärvde alla utom sonen Marcus intresset för musik och de var aktiva spelmän redan på 1920-talet. Äldsta sonen Valdemar spelade fiol i sina yngre år.
Rickard, Konrad, Alvar och Ingeborg spelade dragspel, orgel och piano och
senare spelade Konrad också fiol. Piteå-tidningen skrev en artikel om
Bergströms musikalitet ”Ett liv fyllt med musik” den 21 september 1978. Där
står bland annat att på 1940-talet fanns det en trio bestående av Rickard
Bergström på piano, Max Lindberg på trummor och Hjalmar Sandberg på fiol. Fiol
och tramporgel var en vanlig kombination för dansmusik vid 1800-talets slut och
1900-talets början och användes i stor omfattning främst i Norrbotten men även
i Västerbotten och i finska Österbotten. Hjalmar Sandberg och Rickard Bergström
uppträdde även tillsammans på fiol och tramporgel eller piano. |
| Gammalt foto från Valdemar Bergströms gård. Sannolikt är det Frans Bergström längst till höger och Julius samtliga fem söner. |
 |
| Klas och Signe Markströms bröllopsfoto, Hälleström 1929. Släkten Bergström med instrument ses till höger. |
Rickards son Herbert
Bergström (1930–2000) blev en duktig och mycket aktiv spelman och han
trakterade dragspel, piano, orgel, femsträngad kontrabas, gitarr och cittra med stor bravur.
Han komponerade sina egna låtar, exempelvis: Durvals från Hälleström, Frugans
vals, Stupfallet, Fiolvalsen, Gustavs schottis (även kallad Boden-jazzen),
SRB-polka, Ottervals, Rosåns vals, Blomsteråsen (även kallad Långträskets
vågor), Granvalsen och Postludium. När jag som barn var i Hälleström hördes
hans ljuva dragspelstoner vida omkring i byn i vackert sommarväder!
 |
| Rickard och sonen Herbert. |
 |
| Herbert och min farbror Curt Öberg på gitarr (spelade även dragspel och saxofon). De brukade bland annat spela på dans i Altersbruk. |
Jag avslutar det här inlägget med texten från sången:
"Hälleström! Dina söner röja
än vackra åkrar i myr och mark
vid fädrens minne våra tankar dröja
det livet hoppet, gör oss glad och stark
ger kraft att värna det arv vi fått
och skänker skördar på jord vi sått.
Sidan senast uppdaterad: 2013-07-03.
