Visar inlägg med etikett Krononybygge. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Krononybygge. Visa alla inlägg

måndag 16 februari 2015

Josef Tornander och Karl Rosander

Jag har båda dessa herrar som förfäder på min farmors sida och forskningen kring dem har varit mycket intressant och spännande. Jag har även skrivit en bok om dem och här återger jag en kortversion. 

Josef Tornander (1769-1840) och Karl Rosander (1772-1842) föddes som så kallade "oäkta barn" till den ogifta pigan Maria Josefsdotter (1748-1823). Vid tiden för Josefs födelse vistades Maria i Torneå stad (därav troligen efternamnet Tornander). När Karl föddes var hon piga i Junosuando och 1773 anklagade vice kronolänsmannen Johan Kemiläinen bruksbokhållaren Karl Anders Asp (1748-1806) och "Qwins Personen Maria Josefsdotter wid Kiängis Bruk för det de sig med Lönskaläge skola försedt, hwaraf denne sednare blifwit hafwande och 2ne weckor före Wåsserdagen förledit åhr et oäckta gossebarn, Karl wid namn, framfödt, som ännu lefwer". Detta finns i Torneå lappmark Jukkasjärvi och Enontekis Tingslag. Asp kunde dock svära sig fri och Maria var den som blev bestraffad med böter eller att utföra motsvarande arbete åt kyrkan. 

Maria och sönerna bodde i Kengis bruk, Pajala där Josef och Karl arbetade som kolare. År 1800 flyttade de till Piteå landsförsamling, Josef och Maria återfinns i Pålsträsk, medan Karl och hans nyblivna hustru Helena Mickelsdotter Konst (1774-1843, från Svanstein) kom till Jävre där Karl anlitades som brukskolare av Degerfors bruk. Karl och Helena flyttade dock tillbaka till Kengis redan i slutet av år 1801 och han arbetade som sågkarl där enligt mantalslängderna.

Josef återfinns som kolare i mantalslängden 1802 och vistades vid den tiden även i Borgfors, vilket framgår när han närvarade som dopvittne. Modern Maria följde däremot med sonen Karl tillbaka till Kengis. År 1806 gifte Josef Tornander sig med nybyggardottern Anna Lisa Persdotter (1785-1866), född i Dalarna (se separat blogginlägg) och de blev bosatta i Alter Bodträsk. De fick barnen: Karl Petter Öhman (1806-1886, min farmors farfars morfar, som 1829 gifte sig med Anna Ulrika Falck från Hälleström), Maria Britta (1807-1884), Anna Katarina (1811-1894), Johannes Öhman (1815-1896), Kristina Margareta (1818-1896) och Anders (1821-1821). 

År 1817 eller 1818 blev Josef anlitad som sågdräng i Hälleström och sågställaren Olof Falck skulle ett tiotal år senare bli svärfar till Josefs äldsta son (se ovan). År 1822 ansökte Josef Tornander om att få anlägga och uppta krononybygget Abborrtjärn, samtidigt som Marcus Falck sökte rättighet till Kälshedens nybygge (nuvarande Rosfors). Detta blev beviljat och Josef flyttade till Abborrtjärn med sin familj troligen redan 1822 där stuga, ladugård och kanske något ytterligare hus blev uppfört (modern Maria avled där 1823). Nybygget hade redan 1806 blivit utsynat men kommit i ödesmål då soldaten Fredrik Rehn från Sjulsmark avlidit under det finska kriget tre år senare. Det var han som fått nybyggesrättigheten. Hälleströms sågverksägare kunde genom båda dessa krononybyggen tillgodoräkna sig timmer från dessa skogstrakter och Josef fortsatte att vara anlitad för timmerleverans liksom Marcus bror Karl Olof Falck, vilken blev bosatt i Kälsheden. 

Nybygget i Abborrtjärn övertogs av sonen K. P. Öhman som bodde där med sin familj till 1842, då de köpte ett hemman i Ale, Nederluleå. Man kan fortfarande se rester efter bosättningen som varit öde sedan 1920-talet.

Hur gick det för Karl då? Jo, han flyttade med sin familj till Piteå landsförsamling som åbo i Alter Backträsk 1813. I äktenskapet föddes barnen: Dödfödd dotter (1799), Karl Petter (1800-1801), Maria Helena (1802-1842, min farfars farmors farmor), Karl Gustaf (1804-1871), Lars Josef (1806-1806), Johan Erik (1808-1830, krononybyggare i Pite-Altervattnet 1829), Nils Petter (1813-1881) och Britta Katarina (1814-1839). År 1822 flyttade de slutligen som åbor till Pålsträsk, Älvsbyn. Karl uppges tragiskt ha frusit ihjäl i februari 1842.

Senast uppdaterad: 2015-02-16.

fredag 9 november 2012

Förlängd skattefrihet för Hälleströms krononybygge



När Hälleströms krononybygge i Piteå socken formellt grundades den 10 september 1803, så blev 20 års skattefrihet beviljat, eller till och med år 1823. Rättigheten till nybygget innehades av Hälleströms sågverksägare och de fastanställda sågkarlarna var de som upparbetade nybygget vid sidan om arbetet på sågen. Detta var en förutsättning för en fast bosättning vid sågen i Hälleström och ett litet sågverkssamhälle byggdes upp. Det är dagens by Hälleström.

Skattläggning av nybygget skedde redan 1811 och fastställdes tre år senare till 1/2 mantal med 16½ kapper korn i kronotionde eller 75,5 liter (1 kappe = 1,75 kannor = 4,58 liter). Enligt ett nådigt brev daterat den 11 oktober 1825 godkändes 15 års förlängning (räknat från 1823) eller till och med år 1838. Kostnaden för återstående byggnad och odling beräknades till 1671 Riksdaler och 16 Skillingar Banco. En syn hade också blivit gjord 29 augusti 1825, men den har trots efterforskning hos både Riksarkivet och Landsarkivet inte gått att hitta.

Hälleström blev slutligen överfört som skattehemman den 8 augusti 1862. Den totala marken uppgick till 350 hektar (1,5 hektar åker, 38,5 hektar äng och 310 hektar skog) samt 143 hektar oduglig mark eller sammanlagt 493 hektar.

Det nådiga brevet om förlängd skattefrihet 1825



Kopia från Norrbottens Läns Landskontor år 1825.

Kopia från mantalslängden 1828 för Hälleströms såg,
som sedan 1826 ägdes av Hans Maj:t Konungen, Karl XIV Johan.






Kopior från Norrbottens Läns Landskontor på 3 sidor